Från 73 till 51 och det kan inte gå snabbt nog!

Regn och blåst med isiga vindar fick mig att hålla mig inne mestadels av dagen. Boxade mig igenom en timmes långt träningspass på förmiddagen med hög intensitet och styrke och balansövnigar varvat med slag på säcken. Känns lite överallt nu kan jag berätta, att nysa är plötsligt förknippat med först ångest och sen smärta i hela övre halvan av kroppen och inte bara som det brukar med ett skönt kli i näsan...;)

Med en titt ut genom fönstret konstaterar jag även idag att cyklat blir det inte så får se om en löprunda kan rivas av på bandet eller inte under dagen...

 

Efter middagen med den arbetande familjen passade jag på att storhandla och besöka pappa den korta stund jag nu hade att förfoga över min bil...Pappa var deppig för att han inte klarat av att ställa fram sina klockor så det fick jag hjälpt honom med och försökte på alla sätt få honom att uppskatta de saker han fortfarande klarar av. Inte lätt såklart och väldigt synd om honom när han nu inser sina begränsningar på handlingar han ju vet är hur lätta som helst om han bara varit frisk...Ja stackars lilla pappa, Alzheimer är en riktig elaking som vi gärna varit förutan.

 

Hem igen för att överlämna bilen till My som hårdtränas inför helgens rysare och för att själv se Malmö Redhawks, på tv, ta sig vidare till en sjunde och avgörande match om spel i SHL. Kunde inte slutat kvällen bättre :D

 

Nu får tisdagen ta vid där måndagen slutade och efter lång sovmorgon får jag väl se när jag kommer igång på riktigt, kaffe först och genomgång av allt som rapporterats om på nätet sen får vi väl se vart det barkar hän...puss på er i snöblasket.